Det var inte jag, det var Molgan!
Dagens insikt: Det går alltid att skylla ifrån sig. Om det inte finns någon lämplig person i närheten som klarar av smällen, får man ta till andra metoder. En man som anklagades för fattfylleri hävdar bestämt att det var en liten man på 120-130 centimeter, med vita byxor och namnet Molgan som körde hans bil. Nu kanske du tänker att signalementen stämmer in precis på Alfsons Åberg vän, men enligt 1,25 promille-killen (som alltså inte körde bilen) bröt Molgan på norska. Alla vi som har haft Alfson Åberg-kassettband (stavas det så? Mitt minne förträngde stavningen i samband med att CD kom, betydligt lättare att stava till) vet att Molgan klart och tydligt pratar svenska. Molgan har ju dessutom en vit tröja, det hade varit högst olämpligt ifall han hade gått med bar överkropp. Bilkörande Molgan måste ju dessutom varit påverkad av någonting eftersom bilen inte kunde köra rakt, det framgår inte av Gunilla Bergström att denna genomskinliga figur skulle ha sådana problem.
(http://www.dn.se/nyheter/sverige/skyllde-pa-molgan-friades-1.794097)
Snus, hamburgare och goa gubbar
* Det är en liten radiostyrd lastbil som kör ut pucken till domaren. Jag kunde inte sluta fundera över vad som skulle hända ifall personen med handkontrollen fick för sig att jävlas och bara köra omkring sporadiskt på isen. Måste domaren jaga lastbilen då?
* När publiken ropar ”SYNSAM” följt av tre klappar handlar det inte om smygreklam, utan om att domaren har missat en viktig händelse på planen (till sitt lags nackdel).
* Missar en spelare pucken när han skjuter ropar man aggressivt ”Är det klister på planen??”.
* Om en spelare får ord som ”Bög” & ”Konståkare” ropat efter sig, ska han inte ta det som en komplimang.
* Allting blir väldigt lokalt, i detta fall blev allting göteborgskt. Varje gång Västra Frölunda gjorde mål hissades ett lakan med texten ”Det var la gött änna”. Någon läsare som är urgöteborgare och kan förklara den exakta synonymen till änna?

Dagens insikt: Det finns faktiskt situationer då det är längre kö till killtoaletten än till damernas. Hockeymatcher är ett exempel på sådana situationer. Jag hissar!
Tips i förkylningens tider

Som dotter till en hypokondrisk sjuksköterska fick jag tidigt lära mig att pengar är den största smittohärden av dem alla. Det kan uppstå en pinsam situation ifall en vän får för sig att spontantåtgärdar en skuld eller dyligt. Men annars kan detta bytesverktyg undvikas utan större komplikationer.

Kort rekomenderas! Det skadar dock inte att sprita kortet emellanåt ifall kortet vandrar mellan fickor, plånböcker, väskor och så vidare.

Dörrhantag, fälla nummer två. Bara tanken på antalet virus per kvadratcentimeter är skrämmande. "Tröjärmen"-metoden är en klassiker och fungerar i alla lägen. Viktigt är dock att tänka på att inte ha kortärmat, det kan då se (väldigt roligt) odiskret ut.

Handskakning är också någonting som bör undvikas i största möjliga mån. Onödigt att chansa när man kan....

....göra honören istället! Ett givet sätt att hälsa under pesttider. Bör dock övervägas inför en arbetsintervju eller liknande.

Man kan aldrig vara nog för säker. Gladpack på glasen förhindrar otrevligheter ifall att en förväxling av glas skulle ske.
Lycka till!
Man får till att gratulera...

Lycka till med äktenskapet!
Att vara konsekvent
(Fast tilläggas bör att Erica har en sjukt jobbig backe upp till sitt hus och att hissen till våning två därför blir ett naturligt val. Det är helt enkelt en prioritering av vart man vill förbruka energi.)

Såhär brant är backen upp till Erica, nästan.
Bilden är från www.backpacking.se
Legitimitetsproblem

Legitimt?
Förrgårdagens insikt!
Jag: Älskling, vill du ha pasta med pesto?
D: Ja...
Jag: Det står på spisen i så fall.
D framme vid spisen: Fy fan vilken äcklig pasta du har valt.
Jag skrattade oavbrutet i ungefär 6 minuter efter sista kommentaren innan det övergick till återkommande skrattintervall. För att förstå det roliga, och slippa missförstånd om att jag lever fötryckt under patriarkala förhållanden, bör jag kanske förklara att sista meningen var fullständigt oväntad. Både för att det var en vanlig dag runt luchtid med vanliga samtal i en vanligt trevlig tonart. Men också för att det normalt sett är jag som lite okontrollerat brukar uttrycka mig hårdade än vad jag egentligen avser och D som är diplomaten. Jag uppmuntrar okontrollerade beteenden och älskar min tok!

D tycker inte om makaroner. För kännedom, för att relationer innte ska ta skada lägger jag inte upp dialoger med människor som inte godkänt det :)
Omänsligt roliga fall
Nu tänkte jag likt världens alla bloggare dela med mig av ett youtube-klipp. Jag vet, det är lite lamt och det ska definitivt inte bli en vana. Men detta är ett klipp som innehåller många roliga detaljer och som brukar avsluta min dag ifall det har blivit för få skratt.
1. Det är lite kul att hon faller två gånger, men bara lite.
2. Jag försöker varje gång att räkna hur många gånger hon vacklar med vristerna i andra fallet, men det går inte! Det är sjukt många gånger!!
3. Det borde inte vara fysiskt möjligt!
4. 0:38 kommer ett pipande skrattljud som återkommer regelbundet. Sjukt kul!
5. 0:43 släpper ena programledaren ansträngningen att försöka hålla tillbaka skrattet.
6. Det antagligen roligaste, 1:05 kommer det pipande skrattet tillbaka med full kraft och låter som en katt under ett astmaanfall.
Dagens insikt: Det finns en poäng i att ha en GP-prenumeration. Nu hade jag kunnat dra upp en massa argument om hur det viktigt det är att man håller sig uppdaterad om världssituationen (vilket idag inte behöver göras i pappersform), men jag har upptäckt ett område där tidningspapper fyller en än större roll. Tidningspapper är fullständigt ovärderligt när det gäller att torka skor/stövlar. Igår natt när jag kom hem efter att ha traskat i 50 cm slask (det kändes som att allt världens vatten hade samlats i en oklar konsistens mellan spårvagnshållplatsen och min säng) tog jag första bästa regnskogsark och tryckte ner i stövlarna. Men idag var resultatet inte helt efter önskemål. Göteborgs Postens ark äger i uppsugningsförmåga.
Svenskhet
Jag har personligen alltid undrat varför människor talar genom lappar och inte knackar på och förklarar problemet istället. Nu förstod jag varför. Lappar är smidigt och man behöver inte oroa sig till otrevliga reaktioner. Med andra ord, jag är svensk.

Spårvagnsfenomen
1. Personen harklar sig och placerar väskan, som tidigare stått vid benen, i knät.
2. Personen drar upprepade gånger i stopp-snöret, även om det redan är plingat.
3. Personen börjar skruva på sig och rättar till handskar/jacka osv. Denna sker mest när det inte finns någon väska att placera i knät.
Som resenär och svensk lär man sig snabbt de sociala reglerna kring detta. Skulle man av någon anledning inte uppfatta dem blir den naturliga reaktionen, hör och häpna, att den innersta personen ber den yttersta att resa sig. Åker man med personer man känner löses oftast problemet muntligt genom att, på ett organiserat sätt, placeras sig i ordningen man skall gå av.
Fenomenet går säkert utmärkt att applicera även på buss!

Oväntad reklam
Hur som, två fantastiska själar från Moderata ungdomsförbundet Skåne har lagt en motion till deras distriktstämma där de yrkar på att Apples VD Steve Jobs ska anses vara sänd av Gud. Förslaget är genialt! Inte bara för att Steve Jobs utför mirakel och därför rimligt kan anas vara skänkt från ovan, utanför att det är precis vad ungdomspolitiken behöver. En liten insikt om att politik ska vara roligt och inte alltid behöver vara blodallvar. Svaret från Skånes styrelse blev att det inte var "rimligt att MUF Skåne som ett politiskt ungdomsförbund utser religiösa helgon". Två saker är uppenbara. För det första att MUF Skånes distriktstyrelse tar sin roll som ungdomsförbund (för Sveriges tredje, till folkmängd, största landskap & för ett parti med 20% i uppskattade väljare) på lite för stort allvar. För det andra att styrelsemedlemmarna antagligen aldrig varit i kontakt med en MAC.
Dagens andra insikt: Det är svårt att tvätta bort partistämplar om man en gång varit partipolitiskt aktiv. Jag försöker regelbundet kolla läget med min genom att goggla, men ännu är rester kvar från tatueringen.

På liv och död
Dagens insikt: Det viktigaste är inte att vinna utan att delta. Ett budskap som antagligen uppstod efter en förlust, så var det i alla fall för mig.
Förresten, kul att flera har hittat hit och läser! Av de jag kan tänka mig orkar läsa det jag skriver, det vill säga vänner som jag inte längre är i fysisk kontakt med dagligen och Kaufman (som för övrigt använder min blogg som taolettunderhållning), så är det bara en del. Det måste även ha kommit folk jag inte planerat med, det är väldigt trevligt!

Optimist.
Nödvändiga och "nödvändiga" vårdprodukter

Herrans massa platshandskar – ”Ifall någon med HIV börjar blöda kraftigt och du behöver ingripa ”
Flera flaskor handsprit – handsprit är logiskt, men i den mängden? I denna kategorin ingår även en uppmaning om att sluta bita på naglarna.
Ögonsalva/droppar – ”Ifall du får en fluga i ögat som repar horhinnan. Då använde du den här för att det inte skall uppstå en infektion”
Steri-strip – ”Ifall det blir ett djupt sår och ni inte vill söka läkare för att sy”
Plåster i alla tänkbara former och färger – bra shit.
Vätskeersättning – ”Ska du verkligen ha med svartvinbärssmak?”
Värktabletter med och utan paracetamol – Verkligen bra att ha, men med mängden tabletter hade jag även behövt kol och en slang för att kunna avgifta kroppen.
Mamma hade lite svårt att släppa hyllorna på apoteket så jag försökte lugna henne genom att berätta att mina reskamrater, som skall stanna mycket längre, säkert har med sig flera onödigt nödvändiga vårdprodukter. Detta var tydligen ännu ett skäl för mig att packa ner lite extra tabletter i ryggsäcken eftersom jag då kunde lämna det som blev över hos dem.
Dagens andra insikt: Mammor är verkligen bra att ha och tack vare min kommer jag kunna överleva i Afrika (och förse hela kontinenten med tabletter)!
Optimism
Den före detta rockgruppen The Darkness släppte med sitt andra album ”One way ticket to hell…and back” en låt med samma namn. Låten börjar med att frontfiguren Justin Hawkins gör ifrån sig ett snytande ljud. Ett ljud som jag, under alla gånger jag upprymd lyssnat på låten, trott var ett tecken på att han var förkyld. Då videon var inspelar på Island föll detta lite extra logiskt. En tidningsartikel senare dödas min värld. Justin meddelar att han under en längre tid missbrukat narkotika och att han i introt till ”One way ticket to hell…and back” sniffar kokain.
Dagens insikt: Försöker in i det längsta att förnekas.


Therés är boven
Dagens insikt kom i pulkabacken. Jag orkade 3 åk. 3 ÅK!! Barnen, som i och för sig försågs med extra energi i form av varm choklad och grillad korv, lyckades ta sig upp och ner för backen oräkneliga antal gånger. De sprang upp, flög ner, vurpade av bobben (jag vet att det nu heter snow racer) och sprang sedan upp igen. Helt sjukt. Jag övergick istället till att studera föräldrarna till de aktiva barnen och ser då att de strategiskt placerat sig höst upp i backen och stannar där. På så sätt kan de hjälpa barnen på pulkan men slipper springa upp och ner. Fantastiskt.
Den här fantastiska bilen fann jag igår när jag hälsade på min mor på hennes jobb. Den gjorde mig glad!
