Zanzibar
Nu sitter jag med axlar som bränner av sol och underarmar som bränner av volleybollspelande. Det är galet varm. Så pass varmt att det är problem att få sololjan att fastna på kroppen, eftersom kroppen konstant utsöndrar liter med svett. Sexigt.
Vi bestämde oss för att åka över till Zanzibar så fort vi landat i Tanzania. Efter 14 timmar på ett plan så kan det vara skönt att starta med hav och vita stränder. Vi åkte i ett miniflygplan till ön (mamma, du hade inte gillat den bristande säkerhetsinformationen) som rymde ungefär 10 personer. En otrolig utsikt över ett grönt Tanzania.
Vi övernattade en dag i Stone Town, staden på Zanzibar där vi lyckades få ett rum med tre sängar och aircondition. Underbart, tänkte vi. Elen dog dock runt 23-tiden och det svala rummet förvandlades på 20 min till en bastu. Min säng, som hade avslöjande rosa lakan med tecknade prinsessor på, var en barnsäng. Det var dock ingenting jag märkte förrän det verkligen var dags att sova (annars hade jag givetvis lurat på Erica eller Miriam sängen). Jag och sängen fick kompromissa fram en gemensam lösning på de saknade decimetrarna, fosterställningen.
Dagarna på Zanzibars strand Kendwa har tillbringats med bad, sol, i kombination med för oregelbunden påtagning av solkräm, och att prata med andra resande och lokalbefolkningen. Vi mötte för några timmar sedan ett gäng med underbara små flickor som vi försökte lära lättare fraser på engelska. De tyckte det var väldigt kul att bli fotograferade och sedan få se sig själva på kort i displayen. Dagen avslutades med bläckfisk (med sprittvättande händer).
Planen är att stanna i ytterligare två dagar och sedan ta färjan tillbaka till fastlandet. Därifrån ta en 8 timmars busstur till Moshi som ska bli vår permanenta bostad, efter en övernattning i Dar es Salaam.
Jag har det jättebra, men saknar er! Det är speciellt svårt att gå att lägga sig utan världens mysigaste tok att kramar om. Jag tänker på David lite oftare än vad som är hälsosamt, men det är bara att acceptera det faktum att jag har hittat min själsfrände och inte kan leva utan honom.
Insikter under resans gång (som får en närmare beskrivning när jag är åter):
* Sverige är galet organiserat.
* Barn som sparkar fotboll kan ibland råka sparka bollen på en ko. Det är kor, höns, ödlor, insekter, katter och hundar, lite överallt.
* Jag är verkligen tacksam över medicinväskan mamma gav mig. Jag lyckades snitta ett håll på foten under vollwyboll-matchen men sprit och plåster, och rena strumpor gör susen.
* Vi muzungu (har betydelsen "vita", vilket man som vit bli kallad hela tiden), får alltid "Special price, only for you".
Undrar om det finns muzungu-bollar i Afrika.
Det är verkligen skönt att ni verkar ha det bra. Du får träna lite på volleybollen så kan vi spela när du kommer hem, så får jag strongt arbeta för att fixa en ko som vi kan råka skjuta bollen till..
Tänker på dig också, knasigt det där med att mat och sömn är det första som rubbas. Fantastiskt fina bilder älsklingen!
Hej Hej Igen jenny. Nu är stoffe och mormor i farten, det snöar för fulla muggar här hemma. Roligt att se bilder du tagit. Glad att höra att du mår bra. När ska du åka på safarin så jag kan oroa mamma?
Lägg gärna upp lite läskigare bilder på djuren då med. :)
Kramar MORMOR OCH CHRISTOFFER
