Musikvanor
Hos oss spelas det nästan alltid musik. Osämja om ljudvolym eller låtval kan resultera i hörlurar men annars försöker vi ta del av varandra musiksmak genom att låta spellistorna fylla hela lägenheten. Davids musik är fullständigt omöjlig att kategorisera, det kan komma upp bra låtar men det kan också bli förödande. De oklara låtarna som stundtals uppkommer (från Brittans nya skiva?!) är givetvis någonting som jag använder mot honom när vi hektiskt diskuterar vem som har det bästa musiksmaken. Trots att svaret på den frågan är givet har jag ändå kommit till insikten att det måste vara mest jobbigt att leva med mig och mitt musikbeteende. Om David är varierande är jag i princip det motsatta. Jag är inte bara musikaliskt konservativ, utan framförallt har jag ett osunt förhållande till mina låtar. Jag hittar en "ny" låt, sedan spelar jag den på repeat i ett oräkneligt stort antal. För mig är det en process som börjar med att jag måste dansa av mig till låten för att sedan kunna fokusera på att lära mig texten. Texten måste sitta perfekt så att jag, om jag spontant skulle bli uppkallad på scenen i Globen, slipper göra bort mig. Sedan lyssnar/sjunger/spelar jag helt enkelt till låten tills dess att jag tröttnat och hittar någonting roligare, vilket kan sluta upp mot en 50 spelningar.
Slutsats: Det är helt klart mest jobbigt för David
Kommentarer
Trackback
