Intervjuteknik
Klädkoder, kroppsspråk, röstnivå och dagens humör. Jag har av intresse läst om dessa oräkneligt stora antal detaljer som kan påverka utfallet av en intervju, men när det väl gäller vet jag att jag har svårt att behärska vissa delar av mig själv. Igår var jag på intervju inför den kommande praktiken. Av någon anledning avslöjar jag alltid lite för mycket av mina negativa sidor, men ärlighet skall gå längst, sägs det.
Ett tips från min sida är att när du avslöjar en negativ sida så är det viktigt att även vända den till någonting positivt eller i alla fall förklara det absurda beteendet. Exempelvis, "Första intrycket av mig är nog att jag är ganska förvirrad, jag brukar glömma att ta med mig papper och får ofta låna pennor av folk. Men det beror ofta på att jag är fokuserad på det jag ska tala om eller presentera, så när jag väl börjar prata tror jag att jag uppfattas som skärpt" Att jag är tankspridd kan därför få den naturliga förklaringen att mitt fokus ligger någon annanstans. Enligt mig, på det som faktiskt är väsentligt. Så om människor bara kan förbise att jag är slarvig, så kommer i slutändan alla bli nöjda och glada.
En fråga som jag dock hade svårt att komma på ett vettigt svar på var, hur skulle dina vänner beskriva dig? Tankarna presenteras i parenteser medan mina ljudliga svar står fria.
(Lite galen och vädigt naiv, herre gud...det kan jag ju inte säga!) Hm...det är en bra fråga, (panik, finns det några andra ord för naiv och galen?), jag tror de skulle beskriva mig som lite "i gång"...(det lät ju jätteperverst!! Rädda det här nu för i helvete.) Jag kan bli väldigt uppslukad av saker och blir då väldigt ivrig. Ja, jag skulle nog säga att de uppfattar mig som ivrig.
Det här är antagligen världens konstigaste svar. Generellt är jag dock nöjd med intervjun och vi får hoppas att de andra svaren väger upp för min diffusa bild jag har av mina vänners uppfattningar av mig.
Så här illa gick det faktiskt inte, tack och lov.
Ett tips från min sida är att när du avslöjar en negativ sida så är det viktigt att även vända den till någonting positivt eller i alla fall förklara det absurda beteendet. Exempelvis, "Första intrycket av mig är nog att jag är ganska förvirrad, jag brukar glömma att ta med mig papper och får ofta låna pennor av folk. Men det beror ofta på att jag är fokuserad på det jag ska tala om eller presentera, så när jag väl börjar prata tror jag att jag uppfattas som skärpt" Att jag är tankspridd kan därför få den naturliga förklaringen att mitt fokus ligger någon annanstans. Enligt mig, på det som faktiskt är väsentligt. Så om människor bara kan förbise att jag är slarvig, så kommer i slutändan alla bli nöjda och glada.
En fråga som jag dock hade svårt att komma på ett vettigt svar på var, hur skulle dina vänner beskriva dig? Tankarna presenteras i parenteser medan mina ljudliga svar står fria.
(Lite galen och vädigt naiv, herre gud...det kan jag ju inte säga!) Hm...det är en bra fråga, (panik, finns det några andra ord för naiv och galen?), jag tror de skulle beskriva mig som lite "i gång"...(det lät ju jätteperverst!! Rädda det här nu för i helvete.) Jag kan bli väldigt uppslukad av saker och blir då väldigt ivrig. Ja, jag skulle nog säga att de uppfattar mig som ivrig.
Det här är antagligen världens konstigaste svar. Generellt är jag dock nöjd med intervjun och vi får hoppas att de andra svaren väger upp för min diffusa bild jag har av mina vänners uppfattningar av mig.
Så här illa gick det faktiskt inte, tack och lov.
Kommentarer
Trackback
