Bye Bye Tanzania
Det var med ett visst undanträngt vemod som jag vände de två vännerna och Kilimanjaro ryggen och började spatsera ner mot vägen för att fånga en taxi (försvarsmekanismer is the shit). Jag hade gjort mig mentalt redo för att åka hem när vi igår blev inbjudna till grannarna för att äta afrikansk mat. Kvällen slutade med stearinljus på grund av avsaknad el och diskussioner om HIV och politik. Samtalet lämnade mig inte helt oberörd och bidrog till att det var lite jobbigare att lämna Tanzania än planerat. Jag är lyckligt lottad som har en underbar man att komma hem till!
Nu sitter jag på en flygplats i Mellanösterns Doha. För första gången på två veckor kan jag nu surfa med tre fönster öppna och dessutom gratis, helt fantastiskt. Jag har nu avverkat två av de totalt fyra flygturerna och det har gått förvånansvärt bra. Min mage blev smått chockad av att under loppet av 9 minuter ha fått i sig kött, råa grönsaker, chokladkaka och öl (allt som jag hållit mig borta från i Tanzania. Ölen var dock inget jag strategiskt höll mig borta från utan mest ett slumpmässigt bortfall). Jag var fruktansvärt hungrig och hann få i mig halva portionen innan drycken var serverad. När flygkamraten bredvid mig hade fått sin bricka och vätska hade jag lyckats tömma det mesta av min mat med hätska inslevningsrörelser varav flygvärden slänger ur sig ”So it´s trou that people are starving in Afrika”. Han blickar mot min bricka med ett leende. Med kinderna fulla av mat mumlar jag något om att det var gott att äta kött igen.
Nu ska jag föröka hitta ett ställe att äta på, som inte tar hundralappar för en portion höjt kolesterolvärde. Sushi ska verkligen bli underbart hemma. Och mackor av grovt bröd och leverpastej med gurka (nej, jag har aldrig annars varit sugen på det). Planet mot London lyfter 02.10 och jag tror jag skall försöka hålla mig vaken för att hålla uppsikt över bagaget. En lista över Afrikas positiva och negativa sidor kommer när jag stadgat mig i Sverige imorgon!
Insikter: Ta inte med en vit Mac till ett Afrika som är fullt av röd sand.
Nu sitter jag på en flygplats i Mellanösterns Doha. För första gången på två veckor kan jag nu surfa med tre fönster öppna och dessutom gratis, helt fantastiskt. Jag har nu avverkat två av de totalt fyra flygturerna och det har gått förvånansvärt bra. Min mage blev smått chockad av att under loppet av 9 minuter ha fått i sig kött, råa grönsaker, chokladkaka och öl (allt som jag hållit mig borta från i Tanzania. Ölen var dock inget jag strategiskt höll mig borta från utan mest ett slumpmässigt bortfall). Jag var fruktansvärt hungrig och hann få i mig halva portionen innan drycken var serverad. När flygkamraten bredvid mig hade fått sin bricka och vätska hade jag lyckats tömma det mesta av min mat med hätska inslevningsrörelser varav flygvärden slänger ur sig ”So it´s trou that people are starving in Afrika”. Han blickar mot min bricka med ett leende. Med kinderna fulla av mat mumlar jag något om att det var gott att äta kött igen.
Nu ska jag föröka hitta ett ställe att äta på, som inte tar hundralappar för en portion höjt kolesterolvärde. Sushi ska verkligen bli underbart hemma. Och mackor av grovt bröd och leverpastej med gurka (nej, jag har aldrig annars varit sugen på det). Planet mot London lyfter 02.10 och jag tror jag skall försöka hålla mig vaken för att hålla uppsikt över bagaget. En lista över Afrikas positiva och negativa sidor kommer när jag stadgat mig i Sverige imorgon!
Insikter: Ta inte med en vit Mac till ett Afrika som är fullt av röd sand.
Kommentarer
Trackback
